Radon från marken – vanligaste källan till radon i hus

Den vanligaste orsaken till radon i våra bostäder är markradon, vilket kan leda till förhöjda radonhalter inomhus. Vilket kan ske  om huset är felkonstruerat eller om markförhållandena är ofördelaktiga.

Här får du veta hur markradon tar sig in i våra hus, olika riskkonstruktioner i husgrunder, förslag på åtgärder och hur man förebygger radonproblem vid nybyggnation.

Vad är markradon och varför är det farligt?

Radon är en osynlig och luktfri och radioaktiv gas radioaktiv gas som bildas naturligt när grundämnet radium, som finns i jordskorpan. Det kan vara farligt för hälsan när radon i inomhusluften sönderfaller då bildas så kallade radondöttrar. Dessa fastnar på dammpartiklar som vi sedan andas in och når lungorna. Långvarig exponering ökar risken för lungcancer.

Markradon finns i marken och kan komma in i byggnader via sprickor i husgrunden.

Hur tar sig markradon in i hus?

Radon i marken kan följa med luften eller med fukt från marken upp i byggnader. Det sker främst genom sprickor i grundplattan eller betonggolvet. Det är också vanligt att det tar sig in via otätheter runt rörgenomföringar. Andra källor till radonläckage är dräneringsrör eller andra markanslutningar.

Det kan också komma in om det uppstår undertryck i byggnaden (när luften inomhus är under lägre tryck än marken utanför) så att radongas sugs in genom dessa otätheter och orsakar höga radonhalter i inomhusluften.

Riskkonstruktioner i husgrunder

Vissa konstruktioner medför en ökad risk för att markradon tar sig in i huset som till exempel platta på mark utan radonskydd vilket kan medföra otäta golv eller sprickor där radonet lätt kan ta sig in. Detsamma gäller krypgrund med dålig ventilation, där radon kan samlas och läcka in i bostaden.

Källare med otäta väggar eller golv är ett annat riskområde där sprickor kan leda in radon.

Om husets dränering är otillräcklig kan högt grundvattenstånd pressa in luft som innehåller radon in i konstruktionen.

Äldre hus som är byggda innan dessa radon säkrade metoder infördes har ofta högre risk att få in radon via marken.

Åtgärder mot markradon

Om man gjort en radonmätning som visar förhöjda halter i inomhusluften, (över 200 Bq/m³), behöver man göra en radonsanering och vidta nödvändiga åtgärder. Det finns flera sätt att minska radonhalten om den kommer från marken, till exempel

• Täta sprickor och otätheter i golvplattan och runt genomföringar med radontät massa.
• Förbättra ventilationen i huset eller krypgrunden för att minska undertrycket och späda ut radonet.
• Radonsug – installeras under plattan och suger bort radonhaltig luft innan den tränger in i huset.
• Radonbrunn – används för att sänka radonhalten i markluften runt huset.
• Tryckförändring under platta – övertryck i huset kan minska inströmningen av radon

Att kombinera tätning och ventilationsåtgärder brukar oftast ge bäst resultat.

Här kan du läsa mer om radonsanering i vår artikel

Hur man förebygger radonproblem vid nybyggnation

När man bygger nytt är det både enklare och billigare att förebygga eventuella framtida radonproblem. Det gör man bäst genom att först göra en radon riskbedömning av marken innan byggstarten.

Förebygg genom att använda en radon säker grundkonstruktion (radonskyddande skikt under plattan). Man kan också Installera rör för framtida radonsug under plattan som kan aktiveras om radonhalterna skulle bli för höga. Planera och säkerställa att det finns bra ventilation i bostaden. Slutligen, bygg med radontätning i golv och väggar redan från början.

Om man följer dessa råd minskar man risken att radon blir ett problem i det nya huset.

Hur vet man om det finns radon i marken?

I Sverige finns radon naturligt överallt i marken och runt omkring oss men varierar beroende på var man bor. SGU har gjort mätningar i berggrunden i olika delar av Sverige och på deras hemsida finns mark radonkartor där man kan se var i landet det är vanligast, Här kan du läsa mer om detta på SGU:s hemsida. Halten varierar beroende på markförhållanden och berggrundens sammansättning. Vissa bergarter innehåller mer radium än andra.

Försäkra dig om att din inomhusmiljö är säker

Markradon är den vanligaste källan till radon i svenska bostäder. Genom att förstå hur radon tar sig in i byggnaden, vilka konstruktioner som är riskabla och vilka åtgärder som fungerar kan du skapa en hälsosam inomhusmiljö både i befintliga hus och vid nybyggnation.

Kom ihåg att radonhalten kan mätas enkelt och tillförlitligt under eldningssäsong, och om halten är hög kan radonproblemet oftast åtgärdas effektivt med rätt metod.

Vanlig Frågor om markradon

1. Hur vet jag om jag har markradon i mitt hus?

Svar: Det enda sättet att ta reda på radonhalten i ett hus är att mäta den. Radon varken syns eller luktar. Mätningen görs med                  speciella mätdosor (spårfilmsdosor) som placeras ut i huset.

 2.Vilka hus kan ha radon?

Svar: Alla sorters hus kan innehålla skadligt höga halter av radon. Radonet kan komma från byggnadsmaterial i väggar eller från hushållsvattnet, men det vanligaste är att det kommer från marken som huset står på.

2.Vilken är den vanligaste marken som innehåller radon?

Svar: Höga halter påträffas främst i kvartsrika bergarter, som vissa graniter och alunskiffer. Alunskiffer är en sedimentär bergart, har använts för att tillverka så kallad blåbetong.

3.Var finns det mest radon i Sverige?

Svar: Enligt Strålskyddsmyndigheten, finns det 325 000 bostäder i Sverige med radonhalter som överstiger riktvärdet i Sverige. De flesta av dessa i våra storstäder, Stockholm, Göteborg, Malmö och Uppsala.