Radon från blåbetong- risker och åtgärder

Blåbetong i byggmaterial?

Radon är en radioaktiv gas som bildas naturligt när uran bryts ner i mark och stenmaterial. Många känner till markradon, men radon kan även frigöras från byggmaterial som till exempel blåbetong. Det är viktigt att förstå farorna och riskerna både för dig som bor i villa eller flerbostadshus men också för den som förvaltar fastigheter i Sverige. Här går vi igenom vilka material som avger radon, blåbetongens påverkan, byggåldrar med ökad risk samt hur du kan åtgärda problemet.

Vanliga material som avger radon

Vissa byggmaterial innehåller naturligt höga halter av radium, vilket kan leda till radon i inomhusluften. Vanliga material som kan avge radon är:

• Blåbetong (alunskiffer baserad lättbetong) – det är det mest kända materialet i Sverige som kan avge radon.
• Granit och vissa bergarter – kan bidra med små mängder radon, men är sällan ett huvudproblem jämfört med blåbetong.
• Gips och cement – kan innehålla små mängder radium, men brukar inte orsaka höga radonhalter i bostäder.

Av dessa material är blåbetong det vanligaste byggmaterialet kopplat till förhöjda radonhalter i inomhusluft.

Var finns blåbetong

Blåbetong (även kallad alunskifferbetong), är ett byggmaterial som användes i Sverige mellan 1929 och 1975. Det användes främst i väggblock, bjälklag och murar till grunder. På grund av sitt innehåll av radium kan blåbetong avge radon under hela byggnadens livslängd, vilket kan leda till höga radonhalter i luften inomhus.

Blåbetong i både väggar och bjälklag kan i kombination med dålig ventilation ge radonhalter över referensnivån på 200 Bq/m³, vilket kräver åtgärd enligt Strålsäkerhetsmyndighetens rekommendationer.

För att veta om det finns ett problem måste du mäta, eftersom enbart det faktum att huset har blåbetong inte garanterar höga halter. 

Vad kännetecknar blåbetong?

Blåbetongen har ett väldigt karakteristiskt utseende:

• Själva namnet ”blåbetong” kommer av färgen. Materialet har ofta en gråblå till blågrå nyans, ibland med inslag av brunt eller grönt beroende på råmaterialet.
• Ytan är ganska grov och porös, den liknar lättbetong eller gasbetong (t.ex. Ytong), men den har en mörkare och kallare färg. Man kan se små luftblåsor eller porer i materialet.
• Strukturen är lätt men massiv och görs ofta i block eller plattor. Om man knackar på den låter den dovt och ”stumt”.
• Om man ser en kapad kant på en vägg av blåbetong, syns ofta små mörka prickar eller mineralfläckar, vilket skiljer den från modern lättbetong som är ljusare.

Byggåldrar med ökad risk

Förhöjd risk för radon från byggmaterial finns främst i byggnader uppförda under vissa årtal det gäller främst följande:

• 1929–1975: Perioden då blåbetong användes i stor omfattning i bostadshus.
• 1960–1975: Särskilt hög risk då blåbetong ofta användes i flerfamiljshus och radhus.

Bor du eller arbetar i ett hus från denna tidsperiod är det klokt att mäta radonhalten, särskilt om du vet att huset är byggt med lättbetong.

Hur åtgärdar man problemet

Om radonhalten i en bostad eller lokal överstiger 200 Bq/m³ bör man genast vidta åtgärder. Det finns flera möjliga lösningar vid radon från byggmaterial:

1. Förbättrad ventilation – öka luftomsättningen för att späda ut radonet i inomhusluften.
2. Radonsug eller radonfläkt – används framför allt vid markradon, men kan även påverka radon från byggmaterial om tryckförhållanden i huset förändras.
3. Tätskikt – ibland kan en radontapet eller behandling av väggarna minska radonavgivningen från blåbetong, men detta är ofta en kompletterande åtgärd.
4. Kombinera åtgärder – vid höga radonhalter från blåbetong kan en kombination av ventilationsförbättring och ytskikts behandling vara nödvändig för att få ned radonhalten under referensnivån. Läs mer om radonsanering i vår artikel.

Viktigt att tänka på!

Det är viktigt att genomföra en radonmätning för att säkerställa radonhalten innan och efter man har utfört en åtgärd. Mätningen ska ske under eldningssäsong (1 oktober – 30 april) för att ge ett tillförlitligt årsmedelvärde.

Här kan du läsa hur du gör en radonmätning

Ta kontroll över höga radonhalter!

Radon från byggmaterial, särskilt blåbetong, är en viktig källa till förhöjda radonhalter i svenska bostäder byggda mellan 1929 och 1975. Genom att mäta radon, identifiera risker och genomföra rätt åtgärder kan du skapa en trygg inomhusmiljö fri från höga radonhalter.

Har du frågor om radonmätning eller åtgärder kan du alltid kontakta en certifierad radonkonsult för att få hjälp och rådgivning.

Vanliga frågor om Blåbetong och radon

Fråga 1.Vilka typer av hus har oftast blåbetong?

Svar: Hus som är byggda mellan 1929 och 1975 är oftast de som är byggda med blåbetong i Sverige. De flesta finns i Stockholm,

Mälardalen, Västerås , Jönköping och Borås.

Fråga 2. Hur får man bort Blåbetong?

Svar: Det går att sanera bort blåbetong. Det vanligaste är att förbättra ventilationen. Andra åtgärder kan vara att avlägsna blåbetongen eller tapetsera med radontapet.

Fråga 3. Får man riva blåbetong?

Svar: Ja man får riva men det kan innebära risker om det görs på fel sätt. Blåbetong innehåller uran och radium som gör att det avger både låg-gammastrålning och radon.